I dag är ingen vanlig dag, nej idag är det min fylleridag. Så ett jättestort hipp hipp hurra för mig.Och så en jag må hon leva i lite udda tonarter. Jag blir nämligen uppvaktad i sängen med både frulle och sång. Inte alls illa.
I sångkören finns förutom världens bästa husse även två mallar som kanske inte har världens renaste röster (gissar på att Idol-juryn hade rivit sönder guldbiljetten och sedan sagt att mallarna borde hålla sig till agilityn).
Lite på sidan, men ändå delaktig i kören, sitter en svart blandis och ylar som bara en söt Filleskrutt kan. Han tar i från tårna och ger allt i sitt firande till mig. Sunekatten kan sitter nere i trappen och nynnar med på sitt alldeles eget sätt. Han lägger nämligen till ett jag-firar-dig-även-fast-jag-egentligen-håller-på-att-svälta-ihjäl-eftersom-jag-aldrig-får-frukost samtidigt som han sjunger om hundra år hit och dit.
Åh, det är kärlek i alla former det. Kan man ha det bättre på sin födelsedag?